Jag tror jag bröt axeln om så för en stund... kom precis in från skogen, men idag var det inte kul. Så halt att det var läskigt, och ännu värre efter min vurpa. Halkade o välte, lyckades ta emot mig med vänsterarmen bakåt och resten av mig åker frammåt. Några sekunders vakuum, innan jag inser att det bara gör ont men inget av. Solo stannade och stirrade, tog tre språng till mig slickar mig i ansiktet och klättrar upp i knät på mig där jag sitter (Java virrade runt o brydde sig inte, men hon är bra på annat). Tänk om något hänt, hundkurser, jobb, min träning, min o Bs vårplan.... ja hua vad jobbigt allt skulle bli. Det glädjer mig att Solo skulle försöka få liv i en om man tuppar av nån gång :))))
Våren får skynda och jag kommer ta det lugnare.... känner nu hur fint smärtan flyttats till ryggkotorna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar